Jobb 7-17 imorgon. Dock inte ett dugg taggad för att köra en cirka 35 minuters sträcka till jobbet. Nu väntar jag på att min kära ska ringa och säga att jag kan sova hos honom. Det vore dagens goda gärning! Annars får jag väl lov att bita ihop och gå upp när klockan ringer 05.15.

Du spelar alltid en melodi som får mig att dansa. Vet att jag borde stå stilla, tänker "fan vågar jag chansa?".

Du kan aldrig glömma bort all skit som har hänt
du kan aldrig önska bort alla känslor du känt. 

När jag kom hem så möttes jag av en hund, som absolut INTE var min! Denna hund var grå och brun?! Jag ringde till pappa och frågasatte vems byrackan var och tydligen så finns min prins under all denna smuts... Jag som trodde jag skulle få slippa bada galningen innan utställningen imorgon, men tydligen inte. Ett stort tack till min käre far som låter Tango rulla sig vattenpölarna.

Ibland blir känslorna överflödiga, man vet liksom inte riktigt vart man skall placera dem. Rätt som det är så har man tappat greppet totalt och man står där och illvrålar. För en stund kanske det känns bra, men sen då? Det blir inte ett dugg bättre, spänningen trappas upp ännu ett steg och ångesten finns där och nöter på vår hjärnbalk. Vad tar man sig till när man inte längre kan se skillnad och sortera vad som är vad? Allt flyter samman och allt tycks sig bli en grötig massa som inte går att få någon rätsida på. Som om allt är utom hopp, men visst är det som så att efter regn kommer solsken?

Lördagen bjöd på en relativt tidig morgon med förberedelser inför dagens bravader. Jag var för första gången handler för min fina hund! Dagen bjöd på ett strålande väder, stora framsteg, en fin bedömning och flera erfarenheter rikare. Imorgon ska vi iväg ännu tidigare för att ge vovven så mycket tid som möjligt för att coola ner sig - uttrycken blir alldeles för många i unghundens huvud. Stort tack till "farmor" Annika som så gärna hjälpte till och gav oss massa fina råd, men även ett stort tack till min älskade som fick mig och mina nerver på rätsida! Jösses vilken underbar dag - den avslutar vi med grillning och några kalla för att ladda upp för morgondagen. Då skall jag se till att kameran är framme.

Du vet inte ett dugg om hur det är att ligga sömlös flera nätter. Du har ingen erfarenhet av att känna dig så pass kluven att du inte vet vad du ska göra av dig själv. Du vet inte hur det är att älska någon annan mer än vad du älskar dig själv. Du kommer aldrig att förstå mig eller mina känslor - för det spelar ingen roll hur mycket jag än försöker förklara för dig, för du lyssnar ändå inte. Även om det finns dagar då jag inte ens vill veta av dig så skulle jag aldrig klara av en hel dag med vetskapen att vara utan dig och att inte kunna ha dig till hands.

Rädlsa kommer inifrån.

Det är hemskt! Jag ligger hemma och känner mig mer död än levande. Har en allergisk reaktion och hela jag är svullen och det kliar överallt... Plågsam måndag.