Tre timmars sömn. Natten har varit rent ut sagt förjävlig! Jag har gråtit och gråtit, skrikit ut alla tänkbara känslor som finns. Spytt. Allt har verkligen rasat samman. Min verklighet är er mardröm.

Ligger vaken. Mår illa. Har en känsla som om hela kroppen är fylld utav saltade köttsår. Har ångest. Jag känner en tomhet och är så otroligt bortkommen och förvirrad. Jag är frånvarande och jag finns inte. Jag som alltid har varit för stolt för att gräva ner mig, när skall jag återuppstå som fågel fenix ur askan? Dagen har varit lång och det är någonting som säger mig att även natten så kommer bli.

Det enda som har gjort mig riktigt lycklig är ting. Saker man kan köpa för pengar. Att spendera. Det betyder alltså att det finns en möjlighet att köpa lycka för pengar. Därför tillbringar jag kvällen tillsammans med olika webshops för att sätta sprätt på varenda jävla öre så att jag skall bli riktigt rik på lycka!

Det har varit en väldigt dålig midsommar, helg, osv. Det som räddade mig var jobbet! Nu är jag back on track igen och det är bara att inse att det finns gott om äckliga människor som gör allt för att förstöra för andra! Det förklarar endast hur meningslöst och taskigt liv de har - då de faktiskt måste sänka andra för att höja sig själva. Patetiska svin. Det var allt.

Frågan är vad man har för värderingar om man gör så här mot en annan människa. Värst av allt är spelet som baseras på som om ingenting hade hänt. Jag skulle kunna skriva en bok om hur nedbruten och blottad jag känner mig. Men jag tänker då inte genomlida det här med gråt och tandagnislan - för jag förlorade ändå ingenting i slutändan. Jag vann så otroligt mycket på dessa snedsteg. För det visade sig ändå bara vara ännu en förvirrad själ som tar onödig plats i mitt liv. Jag behöver inte det här.

Ibland visar det sig att de personer som står en närmast inte alls är dem man trodde att de var. Jag vet inte vart bristen på ärlighet försvinner, men gränsen är ytterst hårfin. Det är ändå tillit och dessa band vi har oss emellan som håller allt på plats. I vissa fall raseras dessa väggar och kvar finns inte mer än krackelerade minnen, som blir till en grå sörja som blandas med tusentals frågetecken. En fråga; Var det värt det?

Det har varit en helt fantastisk tid. Jag är så himla lycklig och allt flyter på som det ska. Denna vecka har jag jobbat och då sov jag hos min kärlek. Ibland glömmer man liksom bort att uppskatta stunderna man har tillsammans, men denna vecka har varit så perfekt den bara kan bli. Varenda dag jag kommit hem från jobbet så har jag blivit sådär pirrig i hela kroppen så fort jag sett v. Vi båda har varit dödströtta och spenderat hela kvällarna tillsammans i sängen och sett på film. Jag är så lycklig man bara kan bli.

Imorgon är det studentmottagning och jag är nervös, har jag nämnt att jag hatar att öppna presenter?

Jag hade nog världens sämsta morgon. Ibland är min kära helt otrolig och gör mig bokstavligen spritt språngande galen! Nej, jag sket i honom och kastade mig i duschen för att sedan dra vidare till fina Sofie's studentmottagning. Efter ett par trevliga timmar bar det av hemmåt där smakprov till min egen mottagning väntade. Jag slumrade till någon timma i sängen och vaknade av att min baby ringde - ett gott uppvaknande! Imorgonkväll väntar jobb och efter det hem till V för några timmars sömn och sedan upp igen för jobb!

Igår anmälde jag Tango till Gotland Dog Show. Det ska bli väldigt spännande att se vad domarna tycker och hur det kommer att gå för oss denna gång! På plats kommer även Tangos "mormor" (läs: uppfödare) Elisabeth vara och det skall bli så kul!

Det handlar alltid om dig. Du krossar mig. Sårar mig. Jag står fortfarande kvar och hoppas, men jag är mycket väl medveten om att det inte kommer ske någon förändring. Du står kvar och är alltid lika oberörd över tårarna som rinner ner för min kind. Du är allt, men samtidigt inget - för mig.

Nu är allt slut. Jag har tillsammans med min klass sprungit ut på den omtalade balkongen och ned för trappan. Ett par väldigt få sekunder som väldigt lääänge kommer finnas i mitt minne. Därefter spenderade vi många fina timmar tillsammans. Studenten är utan tvekan den bästa dagen i mitt liv! Jag har aldrig haft så mycket känslor som sekunderna innan vi sprang ut. Tårarna kom - och jag vet inte om det var utan lycka, nervositet eller sorg. Jag menar, det är nu det är slut på riktigt och det är nu man inser hur fantastisk denna tid har varit. Tusen tack BF08 för en fantastiskt fin kväll.

Vi har spenderat tre väldigt fina år tillsammans. Tre år som varit fyllt av allt man bara kan tänka sig. Mest av allt är jag så sjukt stolt över mig själv. Jag orkade ta mig igenom tre år utav skoltrötthet med hyffsade betyg. Nu är det borta och nu väntar något nytt. Nya friska tag, nya utmaningar och nya möjligheter. Det är kanske nu man även skall bli en ny människa? Av någon anledning så gillar jag detta ovetande. Jag har ingen aning som väntar och det är kanske spänningen i det hela, som gör det lilla extra.

Mösspåtagningen har varit och imorgon väntas balen. Allt har gått så fort och bara bakom knuten väntar den stora och efterlängtade studentdagen! Dagarna bara flyger förbi då den lilla tid som är kvar blandas med jobb. De här dagarna blandas med lycka och fullständig ångest. Det var inte alls så här vi tänkt oss att det skulle bli, men jag antar att det är så här det är när man kliver rakt ut i ingenstans. Nu finns det inga milstolpar, ingenting. Den enda längtar som finns är tills 65 och pensionen är här. Jag må vara dramatisk - men en gnutta realistisk.