Ett nät som plötsligt inte längre finns. Det var med ånger jag tog mina första egna steg. Det var till frihet jag var född så jag slog mig fri och spred mina vingar. Jag trodde att min vardag var lycka, men det var bara ett dagligt möster som jag följde som rutin och i ren lathet jag inte vågade bryta. Det är lätt att vara blind och nöja sig med det man har. Jag tycker att man ska våga kräva mer än så. L i v s k v a l i t é . Ett ord som smakar sött. Ett ord som är värt att lägga en tanke på då och då. Jag älskar det jag har idag. Jag lever omringad av underbara och vackra människorr och jag kan göra vad jag vill. Jag har livskvalité.

Hade EN lektion idag och jag kände bara "hell no". Jag valde att stanna kvar hemma i sängen och ta en lång sovmorgon med fint sällskap istället. Stavas: U N D E R B A R T. Dagen i övrigt har varit lugn och bra. Jag vill döda körkortsteorin för att den är så sinnessjukt seg och tråkig. Allt annat tilltalar mig så mycket mer, men det måste ju göras. På med bra musik och fram med häftena, nu kör vi.

"I love how you always find a way to be the highlight of my day."

Underbar helg! Har haft ett mycket bra sällskap, har varit på högklint och tittat ut över visby under kvällstid för första gången - vilket var väldigt vackert och som grädde på moset gått runt och mysat på julmarknaden hela söndagen. Hade middag med min käre far för fösta gången på väldigt länge, det visade sig att vi hade en del och prata om, roligt! Resten utav kvällen spenderade jag i soffan med mami och papi med en påse chips, dipp och ett glas julmust. Imorgonbitti blir det stallet och på kvällen ska jag lära Vick att baka lussebullar, det kan ju bli intressant! Jag ska försöka skaffa fram bildbevis. PUSS

Jag får ofta höra att jag är lite utav en djävul. Jag kan själv medge att jag har ett ondsefullt sätt att tänka och att jag lider utav en skadeglädje jag inte kan hantera. Djävul är att överdriva. Sanningen är den att jag inte heller beter mig illa mot någon som jag anser inte är värd bördan. Summering: jag behandlar andra så som de behandlar mig. Men det är förvisso mer nöje än nytta när jag får bita tillbaka. Men jag har lärt mig att inte döma hunden efter håren och att många - inte alla - är värd en andra chans. Men inte Du.

Du provocerar mig och jag vill mer än gärna smula ner din självkänsla till noll och ingenting. Men sanningen är den att jag är bättre än dig. Jag handlar bättre än dig. Jag snackar inte skit som dig till skillnad vad du gör om mig. Jag kommer aldrig någonsin sjunka så lågt som du precis har gjort. Det är bara du som förlorar på det du gör. Sanningen kommer att komma ikapp dig och då kommer du inte må lika bra längre. En applåd till dig och ditt deprimerande beteende! Trampa inte mig på tårna igen. - Men jag måste säga emot mig själv, du kan ju inte komma undan helt ostraffat...

Fantastiskt. Nu är det givet. Jag har suttit på ett två timmars långt föräldramöte och den 4 Februari 2011 åker jag och min klass på studieresa till Fjällen, det vill säga Tärnaby - Hemavan som ligger uppe i Lappland(!!!!). Jag har aldrig stått på ett par skidor förut så det kommer bli sjukt intressant och galet kul att lära sig något nytt. Hejdå hombres nu vill jag se på Mysteriet på Greveholm och få barndomsminnen.

Jag tänkte skriva ett inlägg, men alltihop gick i baklås. SORRY HOMBRES.

Måndag - helt klart en av de bättre dagarna i veckan! Har tränat som en galning och imorgon väntar jag mig en sjuk träningsvärk. Vi får se om jag ens kommer upp ur sängen. Jag är tveksam till det... Jag ska ta en riktig långdusch och sedan väntar religionsboken.

Denna helg har helt klart varit den mest fulländade helgen på länge och just nu kan jag vara den lyckligaste tjejen som vandrar på denna jord! Jag sitter här framför datorn och ler vädligt belåtet samtidigt som några bättre toner bokstavligen dansar ut ur högtalarna. Dock är jag tvungen till att avsluta helgen på ett sämre sätt; genom att ta tag i det där berget av plugg. Den kommande veckan kommer fara tuff.

På sistone har jag varit fjäderlätt och livet har lekt ungefär så som vardagen för ett barn. Jag har fjärilar i magen och bär ständigt ett leende på läpparna. Det är någon som får min vardag att leka. Jag nämner inga namn. Nu ska jag knipa min mun.

Jag kan inte säga så mycket annat än att måndagar föder ett leende. Självklart inte att det är måndag i helhet utan det är snarare dagens aktiviteter som gör mig på så otroligt gott humör! Först är jag i stallet i ungefär 2½ timma, rider och bara myser, med andra ord ett perfekt sätt att starta dagen och veckan på. Sedan på eftermiddagen är det ett dödande kondition & styrka samt aerobic pass som gäller. Jag är alltid SÅ slut och så otroligt taggad när jag går därifrån! Nu har jag en killervecka framför mig. Dö väl....

Jag har en sämre sida, en sämre egenskap som jag är missnöjd med och det är mitt kortlivade minne som fortare än fortast, mer än gärna, glömmer bort viktigare saker. Som denna vecka har jag nationella och det skulle inte förvåna mig ett dugg om jag skulle både glömma datorn och häftet. (Ja, jag skrev det här inlägget som en påminnelse.).

Hola! Misslyckad helg eller vad? Dock var det sjukt trevligt igårkväll. Jag och Freja var hemma hos Viktor och tog det lilla lugna med ett glas vitt. Något som vi måste göra om! Sedan gick kvällen bara utför. Det slöt med att jag satt i ca 1½ timma hemma hos F helt själv sedan kom det förbi en räddande ängel som höll mig sällskap in på småtimmarna. Cred till denne person! Jag vaknade tidigt som bara den och kände hur min vinpimplande skalle sa ifrån så fort jag bara öppnade ögonen... Nästa helg blir en vit helg. Det måste det bli. Resten av de få timmar som är kvar på denna fina helg ska jag tillbringa tillsammans med ridkunskapsboken och det gräsliga häftet inför nationella proven. Wish me luck. Ciao folks.

Hade en sämre fredagskväll och större delen utav kvällen spenderade jag framför face eller så pratade jag med någon som var väldigt berusad av alkohol. Båda dera var väldigt trevligt. Idag vaknade jag utvilad och på ett gott humör. Inget kan stoppa mig idag! På tal om något helt annat så har jag kommit på att jag är en av de sämsta bloggarna i historien. Nu kör vi frukost! CIAO

Skippade min sovmorgon och gick till skolan vid åtta i allafall. Med vilja, såklart! Mötte upp J över en kaffe sedan var det meningen att det hela skulle övergå till plugg, men så vart inte fallet. Facebook hänget tog över. Ikväll har jag fin slipat på min (läs: min, s och j's) religion redovisning som vi har imorgon. Direkt efter det blir det att ladda om och råplugga på svenskan. Jag har 14 författare som väntar på att jag skall kunna deras namn, mest kända verk och hur och varför de tillhör realismen och/eller naturalismen + övrig väsentlig fakta. Det är som gjort för att kugga. Nu när jag använde ordet kugga kom jag att tänka på hur det går med körkortet och det ska jag berätta för er att det går som på räls! Mycket nöjd över min prestation, det går verkligen frammåt. Jag ska bli klar med det värsta utav skolarbetet sedan är det dags att ta fram körkortsboken igen. Längtar som fan till risktvåan, har dock inte den förrän i början utav december.... DÖ väl!

PANG PANG, ny vecka - nya äventyr! Eller inte. Det är jättemycket plugg just nu och projektarbetet kräver all tid det kan få. Jag har nu mera inget socialt liv, jag är helt insnöad på betyg m.m. Dock har jag lovat att jag ska klämma in Anna, men det lär jag få sota för. Nu måste jag återgå till min plugg-trans. Imorgon är det risketta, projektarbete och Anna som gäller. FETT! Ciao.

Trött, bakfull, mensvärk och sjukt mycket plugg är ingen bra kombo. Jävligt impulisv och oklar kväll igår, men det var kul! Hamnplan bjöd på bra mood och det var mycket folk ute tack vare GGN. Jag kan ju helt klart dra slutsatserna som så att helgen var lyckad! Jag var lite smått förvirrad i morse när jag vaknade i min brors soffa bara.. Difust inlägg. Jag kastar upp en låt också.

Tjaba, eksem-tjejen här! Min hud är helt ur funktion, IGEN. Dags att börja med allergitabletterna och kortisonsalvan, IGEN. Det är så jävla tråkigt och jobbigt för jag har inte en aning om vad det beror på. Det finns tydligen miljoner faktorer som väger in... Jag kliar tills det börjar blöda och det känns inte helt okej. Hursomhelst. Idag ska jag äntligen få träffa Lintan. Det känns som om flera år sedan, men jag träffade henne senast i måndags om jag inte har helt fel. Ciao.

Hej folks. I onsdags blev det utgång, likamed att torsdagen var grymt oskön. Min kropp var mör som bankat kött och hälsan stod på noll. Har sovit i 17 timmar så visst mår jag bättre idag. Jag hade funderingar på vit helg, men det känns inte så lockande. Kanske nästa helg. Eller kanske inte. Fredagen blir lugn. Lördagen stavas Linn H och kvällen tokig.

Jag hatar sättet regnet smattrar mot sovrumsfönstret. Dropparna som träffar glaset ger ifrån sig dova smällar. Jag tittar på klockan och min blick fastnar på sekundvisaren som tickar på i dess vanliga takt. För varje sekund som går blir vi äldre. Vi alla är på väg åt samma håll. Visst är dett svårt att njuta av nuet när tankarna rör sig i de banorna? Jag släpper klockan och för istället blicken mot rummets vita tak. Tankarna är som avstängda, men långt där borta hör jag fortfarande klockans svaga tickande... Väggen bredvid sängen blir plötsligt väldigt tilltalande då det känns som om den är längre bort än vad den egentligen är. Jag för min hand mot den och låter fingertopparna snudda vid det kalla materialet. Allt var en synvilla. Väggen stod på samma plats som den alltid gjort. Mina tankar för mig bort från verkligheten och jag blir frånvarande för en stund. När jag ligger där i sängen så käns det som om hela min kropp flyter ut och jag är ingenting annat än en obeskrivlig massa som inte har någon som helst chans till att kunna visa några som helst tecken på liv. En känsla av ledlöshet och i min mun känner jag av någon anledning en bitter smak utav metall, som ihärdigt vägrar att fösvinna. Jag sluter mina ögon och kopplar bort all stress och alla händelser runt omkring. Jag låter mig slukas utav natten och dess mörker. Jag finner ingen utväg förrän morgondagen gryr, då skall jag resa mig och leva. När solen ännu en gång gått ner så kommer jag att få kämpa mig igenom samma procedur.

Min tisdag blev sjukt impulsiv. Det började med att jag köpte mig en hink färg, sedan låg jag på golvet och skrapade bort lack i fem timmar och där efter målade väggarna hej vilt. Jag lär ha en härlig träningsvärk imorgon, men jag är, enligt mig själv, numera en fullt utbildad målare och visst är jag en vuxenpoäng rikare? Jag kanske ska slänga min poliskarriär i väggen och bli något inom byggbranschen istället? Jag är grym på att välja yrken som är mansdominerade.

Idag är sista dagen på mitt höstlov och imorgon sparkar såklart skolan igång igen. Vi kickar igång det hela med en lektion om första hjälpen och efter det ett utveckligssamtal. Ska bli grymt och träffa alla fina faces igen, men innan det ska min L få lite kvalitetstid. Dags att brygga kaffe och smeta ihop en kladdkaka! Peace.

Klockorna är omställda - vilket är till min förvirring. När jag satt och åt insåg jag att jag lever i två tider. Ena klockan stod på halv åtta, den andra halv sju. Jobbigt värre! Det är inte konstigt att man kommer sent när sånt händer. Helgen var som sagt en plöjar helg och jag är ännu sliten från bravaderna. Idag tillbringade jag hela förmiddagen i sängen, sovandes. Eftermiddagen på stan med mami, vilket betyder att jag för en minut kan bli bortskämd! Kom hem med diverse iögonfallande plagg. Kvällens planer stavades Visby, men det blev ännu en kväll på hemma plan. Inte så dumt det heller. Jag tog tummen ur röven och fräschade till bloggfan lite och visst blev det lite bättre än innan? Ciao amigos.