Vilka problem människor har! Jag blir galen. Varför är alla så missbildade och jag så perfekt? - Ta det med en nypa salt mina läsare. Alla har sina dagar, även jag. Idag är det en sån dag jag bara skulle ha legat kvar i sängen istället för att gå till skolan. Allt är av i alla ändarna. Jag spyr på det här. Nu ska jag bli glad, i allafall försöka. Snart slutar jag, det skall bli skönt. Jag har precis fått reda på mitt fin fina betyg i fritidsverksamheten och fritid för funktionshindrade. Det luktar MVG mina vänner. Jag är redan lite gladare. Sweet!

I still miss those I loved that are no longer with me but find I'm grateful
for having loved them. The gratitude has finally conquered the loss.

Det kan knappast bli värre. Mina armar och ben är uppsvullna och jag är helt full med stressrelaterade eksem och som inte det vore nog så har jag ett grovt håravfall. Detta uppskattas inte! Dagen har spenderats i sängen både för att jag har varit smått sliten sedan gårdagen plus att jag inte vill göra det värre angående mina problematiska utslag m.m. Kvällen skall jag spendera i soffan med mami och papi + några våfflor som ska få hälsa på min mage! Tjing tjing.

Gårkvällen var en rolig kväll, men idag lämnar den sina spår i min kropp och mitt ansikte. Min känsliga hud reagerar på förlite sömn, vilket är ganska tydligt idag. Jag är helt torr och knottrig och det skulle inte förvåna mig om det blir någon sorts blemmor utav det, för det är ju just det jag behöver nu. Really! Nä, jag får lägga mig på spikmattan och stressa ner lite.

I eftermiddag kommer lite finbesök. Patrik, Linn, Erica och Bella på kaffe, tills dess så får jag bli lite piggare...

Tjeeeena! Bloggen har legat nere ett tag som vanligt. Jag är trött och har något dåligt humör idag... Hursomhelst. Veckan har varit suverän i övrigt och allt har gått som en löpande eld! Vi hade bland annat redovisning i tisdags på det där arbetet jag har skrivit så mycket om. Det gick klockrent bra och jag tror högsta betyg väntar oss! Nu har ju halva skolveckan gått, det är onsdag och det betyder att det är träning ikväll. Jag har inte så mycket att säga om det än att det ska bli grymt skönt att röra sig lite. well well. C you.

Det var länge sedan nu. Det var länge sedan jag yttryckte mig om hur jag känner. Jag grubblar ännu, fram och tillbaka. Den största frågan är nog varför. Varför blev det som det blev? Hur blev det så? Varför just oss? Jag läker sakta men säkert, men det gör fortfarande ont. Jag kan inte se på bilder på Chaplin längre, för det gör för ont.. Det känns som om mitt hjärta går itu. Det är tre månader sedan nu. Dagarna är toma och de går alldeles för sakta.. Jag lägtar tills vi ses. Det är allt.

Vila i frid min fina vän.

Papi har börja tröttna på att tiken vi egentligen ska ha valpar på aldrig börjar löpa, så jag tog tillfället i akt. Jag har sedan en tid tillbaka bevakat dessa vackra skapelser (se: nedan). Det visar sig att de snart får valpar. Jag tycker att föräldrarna är riktigt bildsköna och det hade inte varit helt fel att vara ägare till en av deras bebisar.

e. CH Linmoor Zimply Zalient och u. Picabo's Wish Up On A Star
Bilder lånade av: Kennel Woodcraft

Efter några dagars depp så var det dags att ta nya tag igen. Dagen har bland annat erbjudit skola och lite styrketränings gympa nu på kvällen. Jag provade på att träna med pilatesboll för första gången och det var fantastiskt kul och jobbigt! Om det blir något paketpris tillsammans med denna gympa jag redan går på så måste jag bara gå på bollkontrollen också. Mycket skratt som ingår där!

Imorgon är det en lång dag. Det är dags att färdigställa vår två timmars långa redovisning som vi ska genomföra nästa vecka. Jag är hur nervös som helst för hur det ska gå och jag har kommit fram till att det här har varit ett intressant arbete med det har även varit förbannat långtråkigt. Redovisningen kommer att suga och de som ska lyssna på oss kommer nog att somna, stackars stackars satar.... Men det är fortfarande en hel del som vi måste färdigställa.

Jag längtar något så hemskt till våren och dess ljuva värme. Jag är trött på denna vinter depression som både jag och mina nära o kära i min omgivning har drabbats av. Det är inte alltid lätt alla gånger, men snart kommer våren och då får man lite extra energi för att ta nya tag med. Något som jag säkert har glömt att berätta är att jag har fått tag i en helt underbar praktikplats som jag ska starta att gå vid vecka 16. Jag längtar efter det något otroligt för att det kommer bli så bra. Det känner jag på mig.

Nu skall jag peta i mig något så jag inte dör av svält. Sedan ska jag hoppa in i duschen, därefter ska jag samtala lite med min kära.

xoxo gåssip görl.            Jag älskar min Dennis Wretman. ♥

Det har varit en lång natt utan sömn. Det har varit en natt med för mycket tankar och funderingar. Det har varit en natt med känslor och tårar. Idag är mitt ansikte helt slätt medans djupa grå tecken visar sig under mina ögon. Igår var jag Elin, men vem är jag idag? Jag har tappat min identitet. Jag har tappat min självkänsla. Jag vill spotta ut ett par skitord, men jag vet att det inte löser något. Det kommer att ge några sekunders tillfredsställelse, men sen då? Känslorna kommer någon gång komma tillbaka och dra ner mig till grunden och slita mig i stycken. Just nu kan jag inte uttrycka mig för att allt kommer ändå bli fel. Nu ska jag sätta mig i morgonljuset med en kaffe och ta en cigarett. Fan vad meningslöst allt blev nu. Rädda mig.

63:e dagen med snö. Det börjar bli enformigt. Jag är trött på det ständiga yrandet i luften och den kalla vinden som sticker mig i ansiktet så fort jag går utanför dörren. Jag vill uppleva brunbrända ben och korta klänningar. Jag vill se bara fötter vars tånaglar är målade i skalans alla färger. Jag är trött på att vara grå. Jag är trött på att utan svårigheter förutsäga kommande dagens väder.

För tillfället sitter jag inne på postens hemsida och ser mitt paket sakta men säkert närma sig mig. Brevaviseringen är redan skickad och jag gör inget annat än längtar tills jag får hämta mina nya prylar! Det är meningen att jag skall gå till mammas jobb nu och hjälpa henne med sin dator, men jag vill inte stoppa ut huvudet utanför dörren... Det blåser och snöar(!!!). Jag gör en kopp te istället.

PUSS!

Hej bloggen!

Förra veckan töade det och jag var så otroligt lycklig över det för att jag trodde verkligen att vi skulle slippa all snö, men så var inte fallet. Nu är det flera minusgrader igen, det är svinkallt och det vägrar att sluta snöa. Idag har det iallafall varit lite sol så jag och baby satte oss mitt i trädgården och njöt av det fina vädret. Nu längtar jag bara till våren och sommaren så snön kan få försvinna nu på momangen.

PUSS!